Konten dihapus Konten ditambahkan
Ilhambot (obrolan | kontribusi)
→‎top: clean up, added orphan tag using AWB
m nambikeun cucutatan
Baris ka-25:
[[Tangkal]]na kagolong hipu, wujudna pasagi tilu panjang 10–20 cm, puhu tangkalna bakal jadi beuti kurang leuwih sagedé kacang [[suuk]] tuluy kaluar akar jeung sirung nga jadi tangkal teki anyar.
 
Daun teki méncos laleutik lebar kurang leuwih dua mili, guguratan, kelir luhurna héjo kolot sedengkeun bagian handapna héjo ngora.<ref name=“Ubar”>{{Cite book | title =Ramuan Lengkap Herbal Taklukkan Penyakit| first =Prof H. | last =Hembing W.| publisher =Niaga Swadaya| location =Jakarta| year =2008| pages =271|ISBN=9789791481526|url=https://books.google.co.id/books?id=MPZrWtgMZ98C&pg=PT280&dq=jukut+SUNDA&hl=id&sa=X&ved=0ahUKEwj-taP1xMjpAhUVA3IKHejnBfoQ6AEIKDAA#v=onepage&q=jukut%20SUNDA&f=false|accessdate=(disungsi – 23 Méi 2020)}}</ref>
 
 
[[Kembang]] ngaranggeuy bijil tina tungtung tangkal, dina satangkal aya dua nepi ka opat ranggeuy.
Baris 35 ⟶ 36:
Teki mangrupa ubar mujarab pikeun ngajaga kaséhatan utamana pikeun ngubaran nyeri dada, nyeri [[huntu]], nyeri beuteung, nyeri dina mangsa datang [[bulan]], ubar sariawan jeung bisa nyuburkeun kandungan, ogé beuti tangkal teki bisa ngabantu ngaronjatkeun ingetan.<ref>{{cite journal | pmid = 15013181 | doi=10.1016/j.jep.2003.09.042 | volume=90 | issue=2-3 | title=Effect of polyherbal formulation on experimental models of inflammatory bowel diseases |date=February 2004 | journal=J Ethnopharmacol | pages=195–204}}</ref><ref>{{cite journal|title=Effects of Ayurvedic treatment on forty-three patients of ulcerative colitis|author=Manish V. Patel|journal=Ayu.|date=October 2010|volume=31|issue=4|pages=478–481|pmc=3202252|pmid=22048543|doi=10.4103/0974-8520.82046|display-authors=etal}}</ref>
 
Bangsa [[Arab]] baheula ngabebek [[beuti]] akar teki saméméhna meunang ngabubuy pikeun ngubaran raheut, bisul, bareuh jeung sajabana kitu ogé tabib urang Barat jeung [[Islam]] kasup ''Dioscorides'' , ''Galen'' , ''Serapion'' , ''Paulus Aegineta , Avicenna , Rhazes , jeung Charles Alstongeus'' mertélakeun mangpaat beuti jukut teki pikeun ubar nyeri beuteung , ''emmenagogue , deobstruent'' .<ref>{{cite book|url=http://books.google.com/books?id=gYo-AAAAcAAJ&pg=PA205|title=The seven books of Paulus Aegineta: Translated from the Greek|author=Aegineta Paulus (translation and commentary by Francis Adams)|year=1847}}</ref><ref>{{cite book|url=http://books.google.com/books?id=t6m8VvAy8f4C&pg=PA431|title=Lectures on the materia medica: containing the natural history of drugs|author=Charles Alston|year=1770}}</ref><ref name=“Ubar”/>
 
 
Nyaéta sipatna anu nolak kana [[baktéri]], beuti jukut teki geus dimangpaatkeun bangsa sudan malahan 2000 taun geus kaliwat pikeun ngajaga kasehatan huntu ngarah henteu koropok.<ref>{{cite web|url=http://news.nationalgeographic.com/news/2014/07/140716-sudan-sedge-toothbrush-teeth-archaeology-science/|publisher=[[National Geographic Society|National Geographic]]|title= Ancient People Achieved Remarkably Clean Teeth With Noxious Weed <!-- |authorlink=Traci Watson --> |first=Traci |last=Watson |date=July 16, 2014 |accessdate=2014-07-19}}</ref><ref>{{cite news |newspaper=[[Washington Post]] |date=July 17, 2014 |page=A3 |title=Pesky weed may have helped prehistoric humans fight cavities, report says <!-- |authorlink=Rachel Feltman --> |first= Rachel |last=Feltman |accessdate=2014-07-19}} from journal PLOS One</ref>
 
== Dicutat tina==
{{Reflist|2}}
 
== Tutumbu kaluar ==