Konten dihapus Konten ditambahkan
m Ngarapihkeun éjahan, replaced: mangrupakeun → mangrupa (11), oge → ogé , wae → waé , geusan → pikeun (6), make → maké , yen → yén , kulantaran → ku lantaran, Kujalan → ku jalan (2) using AWB
AABot (obrolan | kontribusi)
m ~
Baris ka-5:
 
==Sajarah==
'''Fénol''' mimitina kapanggih dina taun 1834 ku ''Ferdinand Runge Friedlieb'', ku jalan nyokot sari-na ''tar'' [[batubara]] .<ref>F. F. Runge (1834) [http://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=wu.89048351654;view=1up;seq=81 "Ueber einige Produkte der Steinkohlendestillation"] (On some products of coal distillation), ''Annalen der Physik und Chemie'', '''31''' : 65-78. On page 69 of volume 31, Runge names phenol "Karbolsäure" (coal-oil-acid, carbolic acid). Runge characterizes phenol in: F. F. Runge (1834) [http://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=wu.89048351654#page/308/mode/1up "Ueber einige Produkte der Steinkohlendestillation,"] ''Annalen der Physik und Chemie'', '''31''' : 308-328.</ref> Runge nyebutna pamanggihna ku ngaran Fénol " karbol " ( [[batubara]] - [[minyak]] - asam , asam [[karbol]] ). Saméméh ngadegna pétro kimiamah, Tar batubara masih tetep jadi sumber bahan baku. Dina taun 1841, kimiawan [[Perancis]] [[Auguste Laurent]] mimiti bisa ngamurnikeun [[zat]] Fénol<ref>Auguste Laurent (1841) [http://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k347443/f194.image "Mémoire sur le phényle et ses dérivés"] (Memoir on benzene and its derivatives), ''Annales de Chimie et de Physique'', series 3, '''3''' : 195-228. On page 198, Laurent names phenol "hydrate de phényle" and "l'acide phénique".</ref>
Dina 1836, [[Auguste Laurent]] méréngaran kana éta pamanggihna " Phene " pikeun ''benzena'' ;</ref><ref name="Recherches sur la salicine,">Gerhardt, Charles (1843) [http://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=uva.x002489028;view=1up#page/215/mode/1up "Recherches sur la salicine,"] ''Annales de Chimie et de Physique'', series 3, '''7''' : 215-229. Gerhardt coins the name "phénol" on page 221.</ref> ieu mangrupa akar kecap " Fénol " jeung " fenil " . Dina taun 1843 , ahli kimia Perancis Charles Gerhardt nyiptakeun ngaran " Fénol " .<ref name="Recherches sur la salicine,"/>
Fénol mibanda Sipat antiseptik mimiti digunakeun ku Sir Joseph Lister (1827-1912) dina raraga perintis tehnik bedah antiseptik. Lister nyaho yén raheut alaan operasi kudu dibersihkeun. Tuluy waé Lister nutupan raheut ku lawon sapotong atawa maké benang<ref>{{cite web| first = Joseph| last = Lister| title = Antiseptic Principle Of The Practice Of Surgery| year = 1867| url=http://www.fordham.edu/halsall/mod/1867lister.html}}</ref>
 
==Kagunaan==
 
'''Fénol''' Utamana dimangpaatkeun pikeun bahan [[plastik]] . ''Kondensasi'' jeung ''aseton'' ngahasilkeun [[bisphenol - A]] , mangrupa bahan utama pikeun resin [[polikarbonat]] jeung [[epoksida]] . ''Kondensasi Fénol'', ''alkil Fénol'', atawa ''diphenol'' jeung [[formaldehida]] ngahasilkeun resin ''Fénolik'' , Conto anu geus dihasilkeun nyaéta [[Bakelite]]. ''Hidrogenasi'' parsial Fénol ngahasilkeun ''sikloheksanon'', ieu mangrupa bahan awal pikeun [[plastik]] [[nilon]] . ''Deterjén'' ''nonionik'' diproduksi ku ''alkilasi'' Fénol pikeun ngahasilkeun ''Fénol alkil'' , umpamana, ''nonilFénol'' , anu satuluyna disebut ''etoksilasi'' .<ref name="Ullmann" />
 
Fénol ogé mangrupa bahan campuran pikeun rupa-rupa [[ubar]], saperti [[aspirin]] loba ogé dipaké [[herbisida]] jeung ubar-ubar [[farmasi]] . Fénol dipaké ogé [[anestesi]] / [[analgesik]] bisa kapanggih dina Umumnya digunakan ngubaran ''faringitis'' sementara .